Publikationer

Stockholm3 har utvärderats i flera stora kliniska studier såväl som i klinisk praxis. Mer än 75 000 män i Sverige och Norge har deltagit i kliniska studier som inkluderar randomiserade och parade populationsbaserade screeningstudier, observationsstudier från klinisk rutinanvändning samt hälsoekonomiska studier. De vetenskapliga studierna av Stockholm3 har publicerats i fler än 25 artiklar i ledande vetenskapliga tidskrifter som The Lancet Oncology och European Urology.

Jämförelse med riskkalkylator

En studie som jämför Stockholm3 med Rotterdam Prostate Cancer Risk Calculator (RPCRC) har publicerats i European Urology Focus. RPCRC är en riskkalkylator för prostatacancer som rekommenderas i de europeiska behandlingsriktlinjer som utfärdas av European Association of Urology. Stockholm3 uppvisade bättre träffsäkerhet och en positiv klinisk nytta medan RPCRC var suboptimal och underskattade risken för prostatacancer avsevärt.

Populationsbaserade screening-studier

Syftet med studien var att utveckla och validera en testmetod för att identifiera behandlingskrävande prostatacancer (Gleason Score ≥7) med bättre precision än PSA. Det primära syftet var att öka specificiteten jämfört med PSA utan att minska känsligheten för att diagnostisera behandlingskrävande prostatacancer. STHLM3 studien var en prospektiv populationsbaserad diagnostisk studie med så kallad parad design, vilket innebär att patienten var sin egen kontroll. Män utan prostatacancer i åldern 50-69 år bjöds slumpmässigt in efter födelsedatum från det svenska folkbokföringsregistret. Stockholm3 var signifikant bättre än PSA på att upptäcka behandlingskrävande cancer (p <0,0001), Arean under kurvan (eng. Area under the Curve, AUC) var 0,56 (95 procent CI 0,55-0,60) för PSA och 0,74 (95 procent CI 0,72-0,75) för Stockholm3. Alla variabler som används i Stockholm3 var signifikant associerade med behandlingskrävande prostatacancer (p <0,05) i en regressionsmodell.

Studien visade att Stockholm3 minskar onödiga biopsier med bibehållen sensitivitet för diagnostik av behandlingskrävande prostatacancer (Gleason Score ≥7).

Syftet med studien var att jämföra en traditionell screeningmetod (PSA med systematiska biopsier) med en strategi baserat på blodprov i kombination med magnetröntgen (MR)-riktade biopsier. Den primära utfallsvariabeln var upptäckt av behandlingskrävande prostatacancer (Gleason Score ≥7) vid prostatabiopsi. STHLM3-MRI studien var en prospektiv, populationsbaserad, randomiserad, öppen, non-inferiority studie som genomfördes i Stockholms län. Män i åldern 50-74 år valdes slumpmässigt ut av SCB och blev inbjudna via post att delta i screening; de med förhöjd risk för prostatacancer, definierade som antingen PSA ≥ 3.0 ng/ml eller Stockholm3 Risk Score ≥ 0,11, var kvalificerade för randomisering.

12 750 män deltog i studien och av dessa randomiserades 2 293 män med förhöjd risk. AUC för behandlingskrävande prostatacancer var 0,76 för Stockholm3, vilket var signifikant bättre än 0,60 för PSA. Vid samma sensitivitet för upptäckt av behandlingskrävande prostatacancer som PSA i kombination med MR, gav Stockholm3 (0,15) i kombination med MR en minskning av antal MR med 36 procent och onödiga biopsier med 18 procent. Jämfört med PSA och systematiska biopsier, gav screening med Stockholm3 (0,15) + MR såväl förbättrad sensitivitet som specificitet. Detektion av behandlingskrävande prostatacancer ökade till 122 procent samtidigt som antalet onödiga biopsier minskades med 76 procent.

Studien visade att Stockholm3 ger en mer precis riskbedömning före MR och riktade biopsier vid screening av prostatacancer jämfört med PSA. Genom att kombinera Stockholm3 med MR-riktade biopsier för screening av prostatacancer minskas överdiagnostik med bibehållen förmåga att upptäcka behandlingskrävande prostatacancer.

Syftet med studien var att jämföra strategier baserade på tidigare och nuvarande nationella riktlinjer, Stockholm3, och MR för att välja ut patienter för biopsi i en organiserad prostatacancertestning miljö.

Rekrytering till studien genomfördes i Region Värmland under åren 2019-2020. Inbjudningar skickades till 8 764 män varav 2 511 deltog i studien och lämnade ett PSA-prov. Män med PSA ≥ 3 (N=272) genomförde även Stockholm3 och undersökning med magnetkamera. Studien utvärderade fyra olika diagnostiska strategier: i) Nationella riktlinjer i Sverige fram till 2019, ii) Nationella riktlinjer i Sverige från 2020, iii) Magnetkamera, samt iv) Stockholm3.

Resultaten av studien visade att jämfört med nuvarande nationell riktlinjer hittar Stockholm3 lika många aggressiva tumörer, med minskat antal magnetkameraundersökningar (-88 procent), minskad överdiagnostik (-18 procent) och färre onödiga biopsier (-15 procent). Studien visade även att jämfört med magnetkameraundersökningar hittar Stockholm3 fler aggressiva tumörer (+7 procent), med minskat antal kompletterande magnetkamera-undersökningar (-88 procent), minskad överdiagnostik (-23 procent) och färre onödiga biopsier (-39 procent).

Verklighetsbaserade utfall från klinisk implementering

Syftet med studien var att beskriva en sjuksköterskeledd strukturerad diagnostisk modell för prostatacancerdiagnostik baserad på Stockholm3 i kombination med MR. I studien deltog män i ålder 45-75 år som efterfrågat prostatacancertestning och ej tidigare diagnostiserats med prostatacancer. De som hade Stockholm3 Score ≥11 remitterades till MR undersökning och därefter biopsi ifall MR uppvisade positivt resultat.

547 män genomgick prostatacancertestning i studien. Jämfört med PSA ≥ 3,0 ng/ml reducerade Stockholm3 tillsammans med MR antalet biopsier med 32 procent och ökade sensitiviteten med mer än 100 procent (8 procent positiva fall kontra 3 procent). Hälsovårdskostnaderna minskade med 17 procent jämfört med PSA i kombination med MR. Slutsatsen var att Stockholm3 jämfört med PSA ökade detektion av behandlingskrävande prostatacancer och samtidigt minskade överdiagnostik, antalet biopsier och kostnader.

Målsättningen med studien var att jämföra antalet diagnostiserade tumörer och biopsier som krävs om Stockholm3 skulle ersätta nuvarande klinisk praxis i Stockholm. Estimerat utfall gjordes genom att jämföra biopsiresultat från 56 282 män som år 2011 testats med PSA enligt nuvarande klinisk praxis i Stockholm, med de 47 688 män som 2012-2015 ingick i valideringskohorten i STHLM3-studien.

Resultaten visade att med bibehållen sensitivitet som nuvarande klinisk praxis för diagnostik av behandlingskrävande prostatacancer (Gleason Score ≥ 7) skulle Stockholm3 ha minskat antal män som behövt genomgå biopsi med 53 procent, undvikit 65 procent av onödiga biopsier samt minskat överdetektion av Gleason Score 6 tumörer med 23 procent.

Slutsatsen var att Stockholm3, jämfört med nuvarande klinisk praxis, skulle bibehålla sensitivitet men avsevärt minska antalet biopsier och därmed ha potential att förbättra prostatacancerdiagnostiken genom att med bättre precision identifiera män med hög risk för behandlingskrävande prostatacancer.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av att ersätta PSA med Stockholm3 för upptäckt av prostatacancer i primärvården. Studien innefattade longitudinella observationer för jämförelse av resultatmått före och efter implementeringen av Stockholm3. Allmänläkare i Stavangerregionen i Norge instruerades att ersätta PSA med Stockholm3 som standardmetod för diagnos av prostatacancer.

4 784 män ingick i studien. Implementeringen av Stockholm3 resulterade i 29 procent minskning av remisser för biopsi. Andelen positiva biopsier med behandlingskrävande prostatacancer ökade med 89 procent efter implementeringen. På motsvarande sätt minskade överdetektionen av icke behandlingskrävande prostatacancer med 26 procent. Direkta sjukvårdskostnader beräknades minska med 23-28 procent per testad man.

Slutsatsen från studien var att det är genomförbart att ersätta PSA med Stockholm3 för tidig upptäckt av behandlingskrävande prostatacancer i primärvården. Implementering av Stockholm3 resulterade i minskat antal remisser för biopsi, att ett ökat antal fall av behandlingskrävande prostatacancer upptäcktes i tidigt skede, samt en minskning av direkta sjukvårdskostnader.

Stockholm3 som ett reflextest

Målsättningen med studien var att undersöka användningen av Stockholm3 i kombination med MR som ett reflex-test för män med förhöjd risk baserat på PSA. Studiedesignen var i form av en prospektiv, parad multicenterstudie som inkluderade 532 män, 45-74 år, i Sverige och Norge. Resultaten visade att, jämfört med PSA i kombination med systematiska biopsier, reducerade Stockholm3 i kombination med MR antalet biopsier med 38 procent och ökade sensitiviteten för att upptäcka behandlingskrävande prostatacancer med 10 procent. Jämfört med PSA i kombination med MR reducerade Stockholm3 i kombination med MR antalet onödiga biopsier med 54 procent med en relativ sensitivitet för behandlingskrävande prostatacancer på 92 procent. Resultaten visade att Stockholm3 i kombination med MR reducerade överdiagnostik och onödiga biopsier.

Hälsoekonomisk utvärdering

Målsättningen med studien var att bedöma kostnadseffektiviteten vid screening av prostatacancer med Stockholm3 i kombination med MR samt PSA i kombination med MR. Testegenskaper baserades på resultaten i STHLM3 MR-studien. Genom mikrosimulering genomfördes en kostnads-nyttoanalys ur ett livslångt samhällsperspektiv för män i åldrarna 55-69 i Sverige för fyra olika strategier; ingen screening samt tre strategier med screening vart fjärde år: PSA 3ng/ml; samt Stockholm3 med reflex-testtrösklar på PSA 1,5 och 2ng/ml. Män med positivt test undersöktes med MR, och de män som var MR-positiva undersöktes med såväl riktade som systematiska biopsier. Prognoser inkluderade antal tester, cancerincidens och dödlighet, kostnader, kvalitetsjusterade livsår (QALY) samt inkrementella kostnadseffektivitetsförhållanden (ICER).

Jämfört med ingen screening, prognostiserades screeningstrategierna minska dödsfall i prostatacancer med 7-9 procent under en livstid och ansågs innebära måttliga kostnader per QALY i Sverige. Stockholm3 med reflexgräns PSA 2ng/ml resulterade i 60 procent minskning av antalet MR-undersökningar jämfört med screening med PSA. Denna Stockholm3-strategi var kostnadseffektiv med en sannolikhet på 70 procent vid en kostnadseffektivitetströskel på 47 218 euro (cirka 500 000 SEK). Resultaten visade att användning av Stockholm3-testet kan minska screeningrelaterade skador och kostnader med bibehållna hälsofördelar från tidig upptäckt av behandlingskrävande prostatacancer.

Målsättningen var att bedöma de långsiktiga hälsoeffekterna och kostnadseffektiviteten av PSA-screening med Stockholm3 (S3M) som används som reflextest över en PSA på 1, 1,5 eller 2 ng/ml jämfört med ingen screening av prostatacancer eller enbart PSA-screening. Studien genomfördes som en kostnadseffektivitetsanalys ur ett livslångt samhällsperspektiv. Med hjälp av en mikrosimuleringsmodell simulerades för: (i) ingen screening av prostatacancer; (ii) screening med PSA -test; och (iii) screening med S3M-testet som ett reflextest för PSA-värden ≥ 1, 1,5 och 2 ng/ml. Screeningsstrategier inkluderade fyrtioårig omprövning i åldrarna 55-69 år utförda av en allmänläkare. Diskonterade kostnader, kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) och inkrementella kostnadseffektivitetsförhållanden (ICER) beräknades.

Jämförelse av S3M med en reflexgräns på 2 ng/ml med screening med PSA-test, hade S3M ökad effektivitet, minskade livstidsbiopsier med 30 procent och ökade samhällskostnader med 0,4 procent. I förhållande till PSA-testet hade S3M-reflextrösklarna 1, 1,5 och 2 ng/ml ICER på 170 000, 60 000 respektive 6 000 euro per QALY. S3M-testet var mer kostnadseffektivt vid högre biopsikostnader. Slutsatsen var att prostatacancer-screening med S3M-testet för män med en initial PSA ≥ 2,0 ng/ml var kostnadseffektivt jämfört med screening med enbart PSA-test.